Tilaa uutiskirje RSS-syöte
Tiistai 19.06.2018


CO2-rapporten är en år 2008 grundad, obunden nyhetstidning som publiceras på nätet. Tidningen erbjuder sina läsare aktuella nyheter om klimatförändringen, energi, miljö och miljöpolitik. Förutom nyheter publiceras bloggar och insändare av experter inom ämnet. Vi önskar att våra läsare kommenetrar och diskuterar både artiklar och bloggar!

I kolumnen Ilmastovinkit publiceras aktuella råd och tips, med hjälp av vilka konsumenten kan minska sin energikonsumtion och reducera sina utsläpp. På sidan Ilmastonmuutos anges basfakta om orsakerna till och följderna av klimatförändringen.

Klimatexpert Emma Liljeström och ledande expert Suvi Monni står för innehållet av CO2-rapporten. Dessutom publiceras FNB:s klimat- och energinyheter samt pressmeddelande från ministerier och organisationer. Vi publicerar även gärna artiklar och bloggar av frivilliga skribenter – kontakta redaktionen ifall du själv är intresserad att publicera på CO2-raportti.fi!

Innehållet är reklamfinansierat. CO2-rapporten är inte bunden till annonsörer, politiska partier, miljö- eller icke-statliga organisationer. Nyhetsfönstret erbjuds även åt andra webplatser och bloggar.



Veckostatistik och årsrapport över växthusgaser

Förutom aktuella nyheter publicerar CO2-rapporten även en unik, landsomfattande veckostatistik över utsläppen av växthusgaser. Veckostatistiken omfattar utsläppen av konsumenternas elförbrukning, uppvärmning, vägtrafik, jordbruk och avfallshantering. Ifall du är intresserad att publicera veckostatistiken på din egen webbplats - kontakta radaktionen.



Beräkningsmodellen för veckostatistiken har utvecklats av Benviroc Oy och den motsvarar internationella standarder. Avsikten med veckostatistiken är att erbjuda fakta om växthusgasutsläpp så gott som i realtid och på detta sätt illustrera betydelsen av de beslut vi gör i vardagen. Metoden är den första i sitt slag i Finland och liknande tillämpningar finns bara för ett fåtal områden i världen.

Veckostatistiken publiceras för tillfället för över 80 kommuner runtom i Finland. Kommunerna är Björneborg, Borgnäs, Brahestad, Esbo, Euraåminne, Grankulla, Hankasalmi, Hausjärvi, Helsingfors, Hollola, Hyvinge, Hämeenkoski, Ikalis, Itis, Ilomants, Imatra, Janakkala, Jockis, Joensuu, Jyväskylä, Järvenpää, Kangasala, Karis, Karkkila, Karleby, Kemi, Kervo, Kimito, Kotka, Kouvola, Kuhmois, Kuopio, Kuusamo, Kyrkslätt, Kärkölä, Lahtis, Letala, Lovisa, Lundo, Masko, Mäntsälä, Nakkila, Nastola, Nurmijärvi, Nystad, Nådendal, Orimattila, Padasjoki, Pirkkala, Posio, Pungalaitio, Raumo, Reso, Riihimäki, Salo, Sastamala, Seinäjoki, Sibbo, Somero, S:t Michel, Suomussalmi, Suonenjoki, Taivalkoski, Tammerfors, Tavastehus, Tavastkyro, Tusby, Uleåborg, Ulvsby, Vanda, Varkaus, Vasa, Vihtis, Villmanstrand, Virmo, Ylöjärvi, Åbo och Äänekoski.

Till CO2-rapporten tillhör förutom veckostatistiken en omfattande årsrapport över kommunens växthusgasutsläpp samt en powerpoint-presentation, vilken stöder kommunens klimat-kommunikation. Rapporten omfattar utsläppen från uppvärmningen av byggnader (fjärrvärme, separat uppvärmning, eluppvärmning, jordvärme), konsumenternas elförbruk, industrins elförbruk, vägtrafik, jordbruk och avfallshantering. Dessutom kan rapporten kompletteras med tilläggstjänster enligt kommunernas önskemål. Både rapporten och powerpoint-presentationen finns att få på svenska.

CO2-rapporten omfattar hela landet och en väsentlig del av rapporten är de olika jämförelserna mellan kommuner, till exempel kommuner i samma landskap eller av samma storlek.

Bakgrundsinformationen till årsrapporten fås genom CO2-rapportens anskaffande av information samt aktuell statistik, som produceras bland annat av Statistikcentralen, Vägförvaltningen, Meteorologiska institutet, VTT, Finsk Energiindustri och jord- och skogsbruksministeriet.

22

 +4%  +1%   0%  +2%  +2%

Yhteensä kton CO2 ekv:
495
  - Maatalous:
22
%
  - Jätehuolto:
8
%
  - Lämmitys:
7
%
  - Kuluttajien sähkönkulutus:
11
%
  - Tieliikenne:
51
%
Asukasta kohden:
94
kg
Muutos edelliseen viikkoon:
 +1
%

Quines son los responsables de afrontar el cambio climtico?

Source: Infobae - El cambio climtico es probablemente el mayor desafo ambiental y social que enfrenta la humanidad, y que fue generado por el ser humano. Es un problema global que se resuelve en forma global, en donde existen muchos matices que hacen difcil el consenso entre los pases respecto a las decisiones que deben tomarse. Sin embargo, todos reconocen el siguiente principio como marco de discusin: principio de responsabilidades comunes pero diferenciadas. Este principio reconoce que todos los pases tienen responsabilidad comn de solucionar el problema, aunque no todos en el mismo nivel y grado, ya que histricamente los pases desarrollados han contaminado ms a efecto de construir sus economas que aquellos que estn en vas de desarrollo. Y no todos los pases tienen la misma capacidad y recursos para enfrentar la problemtica.

Consecuencias del cambio climtico en los peces

Source: El tiempo - Una subida de 2C altera la metilacin del ADN y la expresin de genes claves para la supervivencia y el desarrollo. Este estudio ofrece una nueva visin sobre las consecuencias del cambio climtico en los peces a travs de modificaciones epigenticas en todo el genoma

Could evaporation be the next renewable energy?

Source: Reuters - Wind and solar power are growing as sustainable alternatives to fossil fuels, but storing renewable energy through the night, when the sun isn?t shining, or when no wind is rotating the turbines, remains a hurdle.

Figueres: ?Estados Unidos pierde competitividad saliendo del Acuerdo de Pars?

Source: EFE Verde - La ex secretaria de cambio climtico de la ONU que alcanz el Acuerdo de Pars y actual directora del proyecto Misin 2020, Christiana Figueres, subraya que EE.UU. "se queda rezagado y pierde competitividad" abandonando el Acuerdo de Pars y cediendo a otros pases el liderazgo de la economa baja en carbono.

Reducir la deforestacin e incrementar captura de CO2 en el suelo, una estrategia climtica y de seguridad alimentaria

Source: El Peridico - Las polticas climticas que se centran en la agricultura y los bosques podran llevar al aumento de los precios de los alimentos, pero reducir la deforestacin e incrementar la captura de carbono en la agricultura podra reducir significativamente las emisiones de gases de efecto invernadero, evitando riesgos para la seguridad alimentaria, segn un nuevo estudio publicado en 'Environmental Research Letters'.

Kunnat CO2-raportissa

Alavus
Aura
Espoo
Eurajoki
Forssa
Hamina
Hankasalmi
Hartola
Hausjärvi
Heinola
Helsinki
Hollola
Hyvinkää
Hämeenkyrö
Hämeenlinna
Iisalmi
Iitti
Ikaalinen
Ilmajoki
Ilomantsi
Imatra
Janakkala
Joensuu
Jokioinen
Jyväskylä
Järvenpää
Kaarina
Kangasala
Karkkila
Kauniainen
Kemi
Kemiönsaari
Kerava
Kirkkonummi
Kiuruvesi
Kokkola
Kotka
Kouvola
Kuhmoinen
Kuopio
Kuortane
Kurikka
Kuusamo
Kärkölä
Lahti
Laitila
Lappeenranta
Lapua
Lieto
Lohja
Loimaa
Loviisa
Masku
Mikkeli
Mynämäki
Mäntsälä
Mänttä-Vilppula
Naantali
Nakkila
Nousiainen
Nurmijärvi
Orimattila
Oulu
Padasjoki
Paimio
Parainen
Parikkala
Pirkkala
Pori
Pornainen
Porvoo
Posio
Punkalaidun
Pyhtää
Raahe
Raisio
Rauma
Riihimäki
Rovaniemi
Rusko
Salo
Sastamala
Sauvo
Seinäjoki
Sipoo
Somero
Suomussalmi
Suonenjoki
Sysmä
Taivalkoski
Tampere
Turku
Tuusula
Ulvila
Uusikaupunki
Vaasa
Vantaa
Varkaus
Vihti
Ylivieska
Ylöjärvi
Äänekoski







Etelä-Suomen Lääni Länsi-Suomen lääni Itä-Suomen lääni Oulun lääni Lapin lääni